Alle fonti hösten 2019
Aktiviteten här på bloggen har som synes inte varit så hög sista halvåret, men desto mer har hänt på andra håll. En del konsultarbete och rapportförfattande m.m., ibland på annat håll, har löpt parallellt med vår egen dagliga omvärldsbevakning, besök på skolor, utarbetande av nytt utbildningsmaterial osv. Mathias Cederholm gör f.ö. nu i oktober ett inhopp som gästlärare vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, med föreläsningar i våra ämnen i kursen Informations- och kulturpolitik, vid programmet Digitala kulturer.
De ämnen vi bevakar kan man få en ganska god bild av om man följer Facebook-gruppen Källkritik, fake news och faktagranskning som är i stadig tillväxt. För närvarande har den ca 7000 medlemmar och har hittills samlat runt 8000 inlägg kring våra ämnen. Här finns mängder av relevanta studier, tips på resurser, aktuella diskussioner och exempel m.m. att förkovra sig i. Även Mathias Cederholms Twitterkonto ger bra inblickar i många av de informationskällor vi brukar följa.
Det har hänt en hel del under senare tid när det kommer till större desinformationskampanjer m.m. vilket har föranlett oss att komplettera vårt utbildningsmaterial på olika vis. En påtaglig trend har varit den tyngre vikt olika påverkansnätverk har lagt på klimatfrågan, inte minst har Greta Thunberg blivit en viktig måltavla, först i Sverige men i år också internationellt. Detta har gjort att vi sett det som angeläget att arbeta fram nya belysande exempel på hur desinformation, digitala kampanjer, manipulation av informationsekosystem m.m. kan samverka och kräva en hel del förmåga kring digital källkritik för att kunna detekteras. Aktuella ämnen är ofta tacksamma att fördjupa sig i, i synnerhet när man arbetar direkt gentemot ungdomar i exempelvis skolan.
Samtidigt aktualiserar klimattemat (liksom återkommande virala konstigheter kring exempelvis hälsa/medicin, inte minst vaccinfrågan) en rad andra förmågor som vi brukar lyfta fram, inte minst vetenskaplig kunnighet – hur ska lekmannen kunna bedöma pseudovetenskapliga påståenden om klimatet, eller konspirationsteorier om klimatforskningen, på nätet? Det blir bland annat allt viktigare för den vanliga användaren att hitta pålitliga resurser och verktyg för granskning av påståenden och innehåll i mer komplicerade ämnen. Lyckligtvis börjar alltfler sådana resurser nu bli tillgängliga, främst på engelska språket. En del sådana finner man i vår sidas länklista. Det finns andra anslutande frågor som också är viktiga men svårare att enkelt beskriva. Hur man bemöter människor (t.ex. skolelever) som redan fallit för konspirationsteorier är en sådan – detta är en utmaning som är ganska krävande och behöver god planering, försiktighet och lyhördhet för att lyckas, i synnerhet om detta ska göras i någon form av offentlighet, som i en skolklass eller ett kommentarsfält. Ett annat spår som vi mer tentativt gärna diskuterar är den om kognitiv självreflektion när man använder sociala medier, eller medier överhuvudtaget. ”Varför reagerar jag så här?” är den till synes enkla fråga alla bör ställa sig när de fastnar för ett innehåll, i synnerhet när man funderar på att sprida vidare.
Det har hänt mycket annat spännande också. Nya böcker, rapporter och studier har kommit, och det har varit internationell UNESCO-konferens kring MIK, medie- och informationskunnighet, i Göteborg. Med mera. Mycket av detta har bevakats i den ovan nämnda Facebook-gruppen, och en och annan intressant ny resurs kommer att leta sig in i vår länklista. Under senhösten ska vi iväg på några spännande konferenser kring bl.a. desinformation, och kring påverkans- och politiseringsaspekter på just klimatfrågan. Det kommer vi att återkomma till här på bloggen.
