Gott och blandat om vår verksamhet just nu
Det var ett tag sedan vi uppdaterade denna blogg, så jag tänkte här litet kort presentera fyra exempel från vår pågående verksamhet så besökare/läsare kan få en bild av hur den ser ut.
Bland nyare föreläsningar/workshops som vi haft väljer jag att exemplifiera med två uppdrag med olika karaktär:
1) Den 18 februari hade vi en kombinerad halvdags föreläsning/workshop hos Malmö Folkhögskolas lärare. Det var första gången vi arbetade gentemot den typen av skola. Upplägget var en ganska bred presentation av våra problemområden – den digitala källkritikens utmaningar, ”Information disorder”, och en rad olika angreppssätt kring hur dessa kan mötas utifrån ett skolperspektiv. Dels handlar det om en kunskap om hur digital information på olika vis kan manipuleras (från själva innehållet, via falska sajter till manipulation av trafik, av nätverk, av algoritmer osv). Vi gick också igenom problem kring informationssökning/verifiering och liknande. För första gången testade vi ett avsnitt av det nya videoprojektet Crash Course Navigating Digital Information på vår publik, i detta fall avsnittet kring ”lateral reading” – ett arbetssätt som kan betraktas som grundstenen vid granskning/faktakoll. Det var uppskattat precis som vi antog att det skulle vara. Allmänt rekommenderar vi varmt videoserien, som producerats av CrashCourse tillsammans med MediaWise, Poynter Institute och The Stanford History Education Group. Den är anpassad för ung. elever (och lärare) på gymnasienivå, hade den varit textad hade den möjligen även fungerat för högstadieelever.
Därefter gick vi vidare med våra resonemang, tips, checklistor m.m. kring två andra avgörande komponenter i det man brukar kalla kritiskt tänkande – analytiskt tänkande (argumentationsanalys, retoriska knep, logiska falluckor) och vetenskaplig kunnighet/science literacy, samt en liten genomgång kring olika typer av bias och om människors kognitiva sårbarheter. Förmågor och inblickar som är avgörande när man ska bedöma olika typer av påståenden och material som numera ofta dyker upp exempelvis i våra flöden på sociala medier.
Vi gjorde också en mer utförlig djupdykning kring problemet med konspirationsteorier, och det inte så lätta arbetet kring och mot sådana i skolmiljö. Här utgick vi bland annat från Expos värdefulla material och erfarenheter från deras arbete i svenska skolor kring konspirationsteorier, den nya boken Escaping the rabbit hole av Mick West samt en del studier om konspirationsteorier i bland annat Sverige och Frankrike. Vi hade också anledning att resonera litet kring pseudovetenskapliga teorier och föreställningar och hur man kan hantera dem, problem som ofta påminner om dem kring konspirationsteorier. Det finns en hel del bra resurser online numera, och vi rekommenderar t.ex. en del mer specialiserade vetenskapskollar som vänder sig till allmänheten. Boken Tvivel, av Maths Nilsson, är en utmärkt ingång för de som vill fördjupa sig i konkreta exempel på pseudovetenskapliga kontra kritiskt vetenskapliga tankesätt. Tumregler för lekmannen att detektera bra och mindre bra forskning får man även exempelvis i Emma Frans välkända bok Larmrapporten.
Sedan gick vi vidare med ett block kring propaganda, bildanalys och det som idag alltmer kommit att kallas ”computational propaganda”. Här lyfte vi fram exempel på memer med propagandistiska motiv, extremistiska men samtidigt försåtliga värvningsfilmer, manipulation och påverkan via ”data void”, ”hundvissling”, ”attention game”, nyhetsmediernas roll samt den tekniska utvecklingen kring AI-generering av bilder/videor (”deep fake”), text osv. I detta sammanhang brukar vi också lyfta fram de många nyare digitala verktyg som utvecklats i snabb takt för att hjälpa människor med granskning av digitalt material.
Fortlöpande under framställningen hade vi en del övningar kring sådant som sökkritik, nätverksanalys, omvänd bildsökning med kontextualisering, granskning av trender och söktermer m.m. Även om det tar tid brukar vi framhålla vikten av att öva sig i multimodala flerstegsgranskningar, och att få litet inblickar i hur många olika hjälpmedel som faktiskt finns.
Det blev några gedigna timmar, och intensiva efterdiskussioner i korridorerna.
2) Den 10 mars var jag, Mathias, inbjuden till Gästis Kulturklubb i Varberg, för att tala under rubriken ’Från ”fake news” till ”Information disorder”’. Föreläsningen vände sig till en bredare allmänhet, och man kan säga att den tog upp flertalet ämnen som nämnts ovan, men naturligtvis i kondenserat och mer allmängiltigt format. Som vi brukar framhålla i denna typ av sammanhang lade jag också en betoning på de många intressanta civila initiativ och nätverk som växer fram i Sverige och internationellt i dessa sammanhang, jämför tidigare föreläsningar av oss med liknande inriktning. Man kan säga att kampen för kunskap och för ett rationellt demokratiskt samtal, och mot propaganda, desinformation, näthat osv under senare år alltmer kommit att ta formen en folkrörelse på bred front. Alla som är intresserade kan idag antagligen hitta ett forum, ett arbetssätt, en fråga som passar just dem. Därför är kartläggningar och tips om denna typ av initiativ viktiga.
3) För närvarande arbetar vi med att bistå regeringskommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet, med en kartläggning av relevanta MIK-resurser i landet med särskilt fokus på desinformation, propaganda och näthat. Det är ett mycket spännande arbete och vi återkommer till detta på bloggen när vårt material är klart. Det kan sägas redan nu att det faktiskt finns ganska stora mängder av relevant material i landet, men att avgörande delar av det, utspritt bland många aktörer, är ganska svårt att finna och sortera. Förhoppningsvis kan vår kartläggning fylla en funktion i att hjälpa människor att finna relevant MIK-material, och MIK-aktörer att bli mer bekanta med varandras arbete. Men som sagt, mer om detta om ett litet tag.
4) Som vanligt lägger vi mycket tid och kraft på omvärldsbevakning i våra ämnen. I mån av tid delar vi så mycket vi kan på Mathias Twitterkonto (oftast enkla retweets), och en del material presenteras mer utförligt i Facebook-gruppen Källkritik, fake news och faktagranskning. Det gäller allt från nya vetenskapliga studier, rapporter, intressant pedagogiskt material, information om olika initiativ och resurser kring MIK, till relevanta debattartiklar, aktuella konkreta exempel på problematisk information och knepiga faktakollar, näthat och liknande, med mera. Intresserade får mycket gärna följa resp. bli medlemmar. Facebook-gruppen har i nuläget närmare 3900 medlemmar, har på två knappt år samlat kring 6500 inlägg (!) och den har väl kommit att bli den främsta nationella arenan för bevakning av våra ämnen. Förhoppningsvis kommer fler liknande initiativ framöver, det här är frågor som kommer att vara och förbli centrala för såväl kunskapsinstitutioner som en bredare allmänhet under lång tid framöver.
Mathias Cederholm
